Snö

Idag kom den första snön. När jag vid sextiden gick hem från universitetet var det folktomt och snön dämpade alla ljud. Man ville nästan inte prata och störa tystnaden. Det var snudd på högtidligt. Sista föreläsningen idag. Nu skall jag bara plugga som en galning. Imorgon får jag nog åka in till biblioteket och läsa i referensexemplaren av de böcker jag inte har.

Ikväll tog Malm och jag det lugnt, det vill säga åt chips och spelade Syberia. Ett alldeles utmärkt sätt att tillbringa kvällen på om jag får säga det själv. Imorgon blir det skrivarcirkel, det var länge sedan sist. Har inte läst texterna så noga men jag är säker på att de kommer att vara förstående.

Jag missade att det var söndag igår. Här är alltså förra veckans länktips.

Nästan där…

Jag orkar inte skriva mer ikväll. Jag måste verkligen börja skriva på dagarna istället för på nätterna. Nåväl, jag har bara 1000 ord kvar till mina 50 000 och det skriver jag lätt imorgon. Jag har två kapitel kvar, dvs säga ungefär 10 000 ord. Men när min lilla mätare blivit lila är det Litteraturen 1500-1800 som gäller. Men jag kan nog tillåta mig att skriva ett par 1000 ord om dagen eller så för att rensa tankarna.

Imorgon ska jag och Malm organisera bokhyllan. Det ser jag fram emot. Det är så roligt att hitta böcker man glömt att man har och sedan hitta ett fin system att kategorisera in dem i. Men bokhyllan är egentligen för liten för vår boksamling så vi får se hur det går.

Vi har börjat kika lite på lägenheter också. Skulle vara trevligt med något större känner vi båda. Att tv:n och datorn står i samma rum är till exempel ingen höjdare. Hade varit bättre om tv:n kunde ha stått med sängen i sovrummet, det är ju oftast arbete som håller oss vakna – inte sena filmer. Malm saknar badkar och jag en balkong man kan släppa ut katterna på. Men vi får se, det är inget vi stressar över. Om det ligger mindre centralt än den här lägenheten är inget som bekymrar oss egentligen, så länge det är samma busskort som gäller och det finns bra kommunikationer. Men vi får se, det är inget vi stressar över. En annan bra sak om vi mot förmodan skulle flytta är att som jag förstått det kan man inte byta studentbostäder, även om man kan måste nästa hyresgäst också vara student. Ett annat förstahandskontrakt kan man använda för att byta till sig en ny lägenhet. Men vi får som sagt se hur det blir med de planerna.

Nu ska jag sova så att jag imorgon blir klar med Nano!

Jag har nästan skrivit en roman

Idag kom äntligen termostatgubbarna och fixade elementet. det betyder att jag skulle kunna sova imorgon om det inta var så att jag måste gå på en föreläsning. Det är den sista med den professorn innan tentan så jag behöver verkligen gå. Jag har fortfarande feber och ingen röst, men det skall nog gå det med. Bara jag inte får en hemsk hostattack mitt i föreläsningen. Jag kanske kan ta med mig några kronor och köpa något att dricka.

Förutom termostatgubbarna har inte mycket hänt idag, jag har skrivit 3000 ord och är klar ovanligt tidigt. Det är bra, så får jag lite mer sömn. Jag vaknar oavsett vad nästan alltid vid nio eller tio och efter det har jag svårt att somna om. Idag har jag sovit ett par timmar på eftermiddagen också men det är det jag orkar med. tentan vill jag inte ens tänka på än. NaNo blir jag klar med på lördag, men jag är inte säker på att min historia kommer att vara klar då. Frågan är om jag kommer att släppa det när jag är så nära för att plugga ikapp en månads läsande. I för sig kan jag redan 1700-talet ganska bra. De franska upplysningsgubbarna var med på idéhistoria också så de kan jag ganska bra.

Jag har snart skrivit min första roman. På en månad. Jag har inte riktigt fattat det än. (Och sen spökar den där leopard som skrev sin första roman på fyra dagar…) Men tänk, en roman! Det är hur stort som helst egentligen. Jag har varit så upptagen med at skriva de där orden och det har inte varit överdrivet jobbigt. 2000 ord om dagen är (oftast) en baggis. Hälften är precis lagom om man skall ta det lugnare och göra annat än att bara sjunka ner i skrivandet. Jag tror faktiskt jag kan göra det här, skriva böcker alltså. Och så småningom tror jag att jag kommer att göra det riktigt bra. Det enda jag gör är egentligen att skriva böckerna jag skulle vilja läsa och ha i min bokhylla. Det räcker för mig.

En sak till hände idag. Jag är förälskad igen. Och jag måste verkligen sluta titta på kattungebilder. Den här gången är det en svartvit liten pälskling som jag haft ögonen på ett tag och som det nu kommit nya bilder på. Och han är så söt. Olyckligtvis blir han 12 veckor precis innan julhelgen och sedan är ju jag och Malm helt panka. Jag borde egentligen spara pengar och när jag har dem börja titta igen. Men bara att se och drömma om de små älsklingarna är trevligt. I sinom tid, kanske till sommaren, kan vi börja leta på allvar och då kommer jag att ha stenkoll på vilka uppfödare som har de vackraste katterna.


För den som är intresserad:

42 000

Fick skrivet 3000 ord ikväll. Det betyder att jag kanske inte blir klar på fredag (allt beror på hur det flyter på imorgon) men om det inte blir fredag natt blir det definitivt på lördag. Däremot är jag inte säker på om historien kommer att vara färdigberättad då. Jag har ett ganska långt avsnitt framför mig och sedan ett till. I värsta fall får jag skriva klar det sista efter tentan i december. Men jag är orolig att jag inte kommer att kunna släppa det här när det är så lite kvar. Och då kommer jag inte att klara tentan då jag knappt läst någon av kurslitteraturen. Men det finns alltid omtentor…
Det börjar bli lite jobbigt att läsa på NaNo-forumet då allt fler får gröna mätare nu (grön mätare betyder 50 000 ord eller mer). Jag vill också ha en grön mätare…

Jag hoppas jag får lite mer sömn idag. Dålig sömn= dålig start på dagen. Eller i alla fall slö sådan. Satt och spelade Syberia med Malm till långt in på eftermiddagen. Inte bra när man försöker skriva en roman.

Sömnlöshet

Jag visste att det skulle bli såhär. Klockan 8.00 ringde idag väckarklockan för att Malm ville se ett Sonic-barnprogram. Malm vaknar aldrig av väckarklockan, det gör däremot jag. Vilket jag gjorde även idag och väckte sedan Malm. Han mumlade något om att han kunde se programmet en annan dag och fortsatte att sova. Nu skulle jag nog ändå ha satt klockan på 8 med tanke på termostatgubbarna som skall komma, men hade Malm gått upp hade jag kunnat slappna av lite. Som det såg ut nu hade jag ingen möjlighet att slappna av, eller ännu mindre att sova, då jag låg och väntade på att de skulle komma och titta på termostaten. Efter någon halvtimme började det kännas meningslöst att ligga i sängen så nu är jag uppe och gör ingenting istället.

Till saken hör att jag skrev till halv 3 igår och sedan hade ett helvete innan jag lyckades somna då det kändes som om jag svalt sandpapper i halsen. Det betyder att jag kanske sovit fem timmar i natt. Vid ett tillfälle då jag verkligen behöver min sömn. Och pengarna är helt slut så jag kan inte be Malm köpa halstabletter på apoteket. Ja, jag känner mig minst sagt miserabel idag. Och de där termostatgubbarna kommer förmodligen inte komma förrän 12 och då kunde jag ha sovit tills dess.


Jag tror att jag ska väcka Malm och tvinga honom att spela Syberia med mig.

En bra dag

Idag har varit en bra dag. Ja förutom att jag helt tappat min röst och har förbannat ont i halsen. Jag lyckades börja dagen ed att skriva 1000 ord. Det är första gången jag skriver dagtid, så bara det är en liten seger. Sedan kom spelet jag beställt med posten. Med posten kom också en lapp om att det kommer människor och skall kolla på termostaterna. Det är bra, för vi har haft det kallt. Det dåliga är att de kommer klockan åtta. Imorgon, i övermorgon och dagen efter det. Jag kommer inte att våga duscha på tre dagar… I alla fall inte efter 16 då de skall vara klara för dagen. Att det skall komma människor tvingade mig att fixa i ordning i köket, och det var på tiden. Jag hittade mögel i alla möjliga färger utom möjligen blått. Blä. Jag var duktig och rensade ur kylskåpet också. Det är inte så mycket kvar, men vi har fiskpinnar så att vi klarar oss till fredag då CSN äntligen kommer. Det är välbehövt, vi har bokstavligen inte ett öre kvar.

Efter att ha fastnat med spelet (Syberia) alldeles för länga satte jag mig att skriva. Tanken var att jag skulle komma upp i 41 000, men jag klarade det bara över 39 000-gränsen. Det är irriterande och bittert, men jag orkar helt enkelt inte mer. Jag hatar min kropp för att den inte orkar med. Jag vill ha en ny i julklapp. Men den goda nyheten är att berättelsen kommer att bli klar i november. Jag har bara två kapitel kvar och en epilog, dvs drygt 15000 ord. Och till 50 000 har jag 11 000 kvar att skriva så jag klarar mig på alla sätt. (Utom möjligen akademiskt – men då finns alltid omtentor, tack och lov.)

Nu skall jag dock sova lite innan termostatgubbarna kommer.