Jag är väldigt upprörd just nu. Försöker att inte tänka på det, kan inte låta bli, fortsätter tänka på det och blir alt med upprörd. Kanske kan man säga att jag upprör mig själv. Orsaken? En av böcker jag önskade mig och fick i julklapp. Den är skriven av Corolina Giertz och heter Ashimas bok. När jag önskade mig den visste jag inte att Giertz var programledare för tv-programmen Det okänd och Förnimelse av mord. När det gäller trams är jag betydligt mer förlåtande än Malm, och trots att jag började känna mig något tveksam inför boken började jag läsa. Det började med ett litet förord där ängelgudinnan Ashima väljer Giertz att skriva hennes bok (vilket Giertz får veta genom ett medium från något av program över en lunch). Okej, med lite god vilja kan man läsa det här som en salgs modern invokation. Djupt andetag, själva berättelsen börjar. och nu blir jag riktigt ledsen, så ledsen som bara dåliga böcker gör mig. Det är inte ens dåligt på det sätt som Harlequin-romaner är dåliga, där kan man skratta åt klichéerna i innehåll och språk. Ashimas bok är bara illa skriven, och den vill så gärna vara bra. Och jag ville också att den skulle vara bra.

Till slut återstår frågan: om jag nu var en ängelgudinna, skulle jag då inte välja någon mer litterärt begåvad person att skriva min historia?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s