När det gäller mina favoritdikter är jag inte alltid speciellt originell. Det finns ibland en föreställning om att den som sysslar med litteratur på akademisk nivå bara skulle uppskatta det obskyra och svårtillgängliga. Verkligen ser helt annorlunda ut. Ofta var det de där dikterna som fungerat som portar till ”svårare” poesi – det är sålunda med nöje jag återvänder till dessa ömt vaktade favoriter. Av Tranströmer finns i synnerhet två dikter jag tycker om. (Marcus Birro har till och med döpt en av sina böcker efter diktens titel.) Den heter Svarta vykort.
Svarta vykort

I

Almanackan fullskriven, framtid okänd.
Kabeln nynnar folkvisan utan hemland.
Snöfall i det blystilla havet. Skuggor
brottas på kajen.

II

Mitt i livet händer att döden kommer
och tar mått på människan. Det besöket
glöms och livet fortsätter. Men kostymen
sys i det tysta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s