Tänk, att jag vet precis vilka texter som får mig att tänka. Som startar språket och låter det löpa fritt. Banorna redo, tankarna väntade. Jag vet vilka som är stumma, lämnar kanske inte hela mig oberörd, men den del av mig som skapar nytt. Trevligt att tugga utan att svälja, ibland. Men i längden – hur många ögonblick utan språk och tankar har man egentligen råd med?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s